Tandköttsjukdomar (Parodontit och Gingivit)
Tandköttssjukdomar är ett samlingsbegrepp för en rad patologier som drabbar tändernas upphängningsapparat/fäste.
De vanligaste typerna av tandköttsjukdomar är gingivit och parodontit. Parodontit är en folksjukdom.
Gingivit: Gingivit är en inflammation i tandköttet och är oftast reversibel - det vill säga gingivit ger ofta inga permanenta skador om man behandlar det i sin linda. Gingivit kännetecknas av blödande tandkött, rodnad och viss svullnad i tandköttet närmast tanden. Gingivit som har fått härja fritt kan leda till parodontit.
Parodontit: Utöver symptomen för gingivit, kännetecknas parodontit av att käkbenet har brutits ned runt tanden. Detta leder till att det bildas fickor mellan tanden och tandköttet där tandsten kan bildas och bakterier kan samlas vilket i sin tur gör att bennedbrytningen kan fortsätta ostört. Tänder som drabbas av parodontit leder förr eller senare till att de blir lösa.
Några ord om rökning: Rökning har ett starkt samband med parodontit (och en rad andra sjukdomar). Rökning kan också maskera blödningen i tandköttet vilket gör att tandköttet inte blöder lika lätt som hos en icke-rökare med gingivit/parodontit. Detta kan leda till att man felaktigt kan tro att tandköttet är frisk när det i själva verket är sjukt. Vi avråder från rökning.
Behandlingen: Tandhygienisten eller tandläkaren gör en kartläggning genom att dels fråga en rad frågor som har ett samband med standköttssjukdomar och sedan mäter och registrerar fickorna i journalen. Detta föregås också av att röntgenbilder tas. Ibland kan det bli aktuellt med att ta en panoramabild. I samband med detta utlämnas information och instruktioner av oral hygien - dvs användning av tandborste, tandtråd och mellanrumsborste. Tandläkaren eller tandhygienisten behandlar parodontit genom att rensa tandköttsfickorna med speciella instrument. Detta genomförs vanligtvis med handinstrument där man skrapar ur tandsten och plack ur tandköttsfickorna och/eller med hjälp av en ultraljudsapparat som vibrerar ut tandsten och plack. Oavsett vilken metod som används rekommenderas bedövning för att minska obehaget. Vidare spolar behandlaren ur tandköttsfickan med klorhexidin, saltvatten och/eller svag väteperoxid.
Vid svåra tandköttsfickor kan operation genomföras av tandläkaren eller en parodontolog.
